Album för Nikkeis och Jackssons valpar 2022

 

Redan 3 veckor gamla och nu är de små söta valpar på riktigt! I veckan öppnade de ögon och öron och genast blir de ju mer personliga. Att de fått ögon märks att de blir mer rörliga, tidigare har de mest ålat fram men nu är de uppe på alla 4 och börjat upptäcka varandra och även Nikkei till mer än att bara dia. Hon älskar att ligga hos dem och putsa och slicka och de njuter av det och passar på att klättra på henne. Enda problemet är att flera nu hamnar på fel sida av henne när hon lägger sig för att de di, verkar som de struntar i nosen och nu bara går på synen 🙂 Att de fått öron märks också, helt plötsligt har de börjat låta en massa märkliga läten, det gäller att träna rösten…

Nytt under veckan var också första gången med riktigt mat som i det här fallet är rå köttfärs blandad med äggula. Det var riktigt populärt! Under veckan som kommer smyger jag sedan in uppblött valpfoder i köttfärsen och jag ökar från 1 till 2 ggr per dag. Klorna är klippta igen, jisses så de växer. När jag skulle byta filtar i valplådan så var jag för första gången tvungen att flytta dem utanför och ni kan se på film hur läskigt de tyckte det var…ett par gånger till bara så kommer de att fara kring över golvet 🙂

Nu är det dags att de får sina namn som ska vara i stamtavlan – inte helt otippad kommer de alla ha ordet “Christmas” i sina namn! Nästa vecka får ni veta vilka det blev.

 

 

Ursäkta så mycket för sen uppdatering!! Dagarna flyter i varandra och även den här andra veckan har det bara varit lugnt och skönt och valparna mest sover och äter fortfarande så jag missade helt enkelt i fredags 😉 Därmed inte sagt att de inte utvecklas, små smygande förändringar kan jag ändå notera varje dag. Om vi börjar med Nikkei har hon varit otroligt mån om de små och legat väldigt ofta och länge hos dem. Även när de diat färdigt har hon legat kvar och som ni kan se på foton har de börjat att kravla över henne medan hon sover/vilar. De senaste dagarna har jag dock noterar att hon lämnar dem allt längre stunder och hon väljer en annan plats att vila på. Hon är så hungrig, så hungrig så hon går mig hack i häl och speciellt då jag närmar mig köket! Från att ha ätit ca 3 dl normalt torrfoder två gånger om dagen innan hon var dräktig äter hon nu 3 ggr om dagen och är uppe på ca 15 dl av valpfoder som är kraftigare, dessutom med tillägg av färskfoder i varje mål. Det kostar på att producera mjölk!

Som ni kan se på valparna har de fått mycket mer pigmentering nu, nosen är inte längre rosa utan har fått päls och man börjar se prickarna komma. I det vita på kroppen kan man också ana mörkare partier på en del. Alla små valpar ser mycket mer vita ut än när de blir stora just på grund av att pigmenteringen saknas. Fälten med brunt blir också större i proportion till att hunden blir större. Klorna har växt helt galet de senaste dagarna och det är hög tid för en första kloklippning. Annars håller vi inte på så mycket med valparna innan de öppnar ögonen, de blir väldigt osäkra då. Ett av våra barnbarn fick sitta i valplådan tyckte Nikkei för hon satt så still och bara klappade dem försiktigt. Det går att ana att ögonen är på väg att öppnas, det börjar som en springa längst in i ögonvrån men tar några dagar innan de öppnats helt samtidigt som öronen också gör det. Även om man inte tittar efter så märker jag när de ser för då börjar de omedelbart att resa sig upp på benen och försöker gå, innan har de mest ålat sig fram på magen.

De växer så jag ser skillnad nästan från dag till dag. Idag var faktiskt första dagen som Nikkei testade att sitta och ge dem di i stället för att ligga ner. Hon märker att de börjar bli så stora så de nästan inte får plats att komma åt alla spenar när hon ligger ner. Nu får ni hålla till godo med veckans foton, det blir ingen video för det har inte varit särskilt mycket rörelse. Det hoppas jag det blir vid nästa uppdatering för då är ögonen öppnade!

 

Nikkei överraskade mig ordentligt den här gången. Hon var beräknad att valpa den 28 december så jag trodde att vi skulle hinna fira julen i lugn och ro innan det var dags för valpning. Det finns många tecken på att valpning är på gång, bland annat brukar tiken sluta äta ett dygn innan, tempen går upp så hon börjar hässja, hon bäddar och står i. Inget av dessa tecken visade Nikkei sent på kvällen den 23, hon åt glatt upp ett mål mat vid midnatt. Eftersom hon var ganska tjock och hade svårt att få plats med stora portioner så hade hon fått mål flera gånger om dagen en tid – om ni undrar över mattiderna hos mina hundar 🙂 Jag gick alltså och lade mig helt förvissad om att det inte skulle blir några valpar det närmaste dygnet i alla fall.

Jag vaknar med ett ryck när mobilen ringer och det är min sambo från nedervåningen som ropar åt mig att jag måste komma ner fort! Klockan är 07.30 och jag rusar ner och där är Nikkei som sitter bredvid en nyfödd valp som jag snabbt konstaterar är död. Nikkei var ganska stressad för hon hade ju sovit i samma rum som de andra hundarna som såklart var mycket nyfikna på vad som hände. Det blev snabba ryck att få ut övriga och att göra i ordning valpningslådan. Så fort det var gjort lugnade Nikkei ner sig. Vilken luring hon dragit för mig! Man ska vara med om mycket som uppfödare och man lär sig hela tiden, efter alla dessa år har jag nu lärt mig att inte släppa en dräktig tik ur sikte den sista veckan oavsett om hon visar tecken eller ej.

08.30 kom nästa valp och lagom till Kalle Anka så kom den sista av de 7 så hela valpningen gick mycket lätt och snabbt.

Vi är glada att få hälsa en hane och 6 tikar välkomna till världen! Alla bruna/vita och minst 2 st har också tanfärg som mamma. Första veckan har varit lugn och händelsefattig, det är helt underbart när man är uppfödare. Valparna är på sleep-eat-repeat och Nikkei är en mycket duktig mamma och sköter om dem väl. Här kommer lite foton från första veckan och enskilda foton på valparna barna någon minut gamla. Sist en video där de är några dagar gamla.