Så här första dagen på 2016 så finns tid för eftertanke. En sak som alltid berör mig är när jag får hälsningar från valpköpare där de berättar att deras hund inte finns längre. Ett av dessa besked som kom 2015 var från matte och husse till Linus BEELINE FROZEN FRAPPÈ, Han var efter Ch Barecho Fun For The Future med Ch Beeline Angel´s Place som mamma. Läs nedan vad de skrev. Spring fritt på de evigt gröna ängarna Linus!
”Tänkte du skulle få lite uppgifter om hur Linus liv har varit. Han har varit en fantastisk hund, han är en mycket saknad och älskad vän.
Linus har nästan alltid fått vara med, han har märkts i fem minuter sen har han lagt sig ned. Han kunde alltid vara lös utom när han var valp men väldigt lättlärd. Han har alltid varit med på semestrarna utom i utlandet, då har hans extra föräldrar passat honom, det var också nästan hemma för honom. Han har varit med och fjällvandrat många gånger i Funäsdalen. Senast nu i början på september, jag frågade hans veterinär om det var ok, hans ålder var ju ändå hög och lite småkrämpor men han tyckte det var en bra ide. Vi fick med oss lite rimadyl mot stelhet i förebyggande syfte. Han klarade den fjällresan bra, vi anpassade de turerna efter honom så de inte blev för långa. Det märktes att han trivdes.
Linus har alltid fått kommentarer att han varit en vacker hund och det stämmer ju, han hade ju fina föräldrar. Hans psyke har varit fantastiskt, han har kunnat vara med på nyårsaftnar ute med smällare och raketer, han har inte brytt sig. En mycket tålig hundras får jag säga. Linus hade ett speciellt ylande när han hälsade oss välkomna hem, han har älskat att bada i både sjöar och hav. Snö var en annan favorit, det kunde man både leka i och äta.
Linus har haft ett bra liv och varit förskonad från skador och sjukdomar. Det som hänt är att vid 8 års ålder fick han ett sår på hornhinnan och fick opereras två gånger, det var en tuff period för honom, han fick ha tratt i flera månader från och till. När han var tio fick vi ge honom hormonsprutor, han fick lite prostata besvär men han hade ju bara en testikel men det ordnade upp sig förutom att han blev mycket gladare för mat och började tigga. Som tur är har hans matte varit mån om hans vikt, han har aldrig vägt mer än 25 kg. Kanske därför han även på slutet fick höra att han var väldigt fin för sin ålder.
Tyvärr drabbades han av borrelia och anaplasma hösten 2014, fast vi hade skydd mot fästingar. Det tog tid innan han fick diagnosen, vi hade ju märkt hela sommaren att han var lite off, tydligen svårt att säga när det fick sjukdomen. Njurarna hann ta lite stryk tyvärr men han fick ny kost med lågt proteininnehåll och åt antibiotika nästan ett halvår. Han återhämtade sig bra och blev faktiskt pigg. Vi tog nya njurprover och det var ok men inte helt ok, så han fortsatte att äta den kosten. De sista två åren tappade han hörseln helt och synen blev också mycket sämre men nosen var det inget fel på, han klarade sig bra med den. Han var pigg och joggade på promenaderna ända tills en vecka innan han fick somna in. Vi märkte att han helt plötsligt blev trött och inte hade någon ork. Vi åkte till veterinären och han trodde det var en kraftig infektion, han fick antibiotika och lite saltlösning. Vi skulle höras dagen efter men på kvällen när vi skulle gå och lägga oss, så märkte jag att Linus vinglade när han skulle gå. Vi åkte in till djursjukhuset på natten, där konstaterade man att hans njurvärden var skyhöga och hans blodtryck var uppe i 210. Det var inte svårt att ta beslutet att låta honom somna in, det hade jag bestämt sedan han var liten valp, att inte låta honom vara kvar om han inte hade livskvalitet.
Tufft att bli av med en sådan kär vän men han har gett så mycket och fick många år, faktiskt fler än jag trodde, han blev ju nästan 12,5 år. Nu finns hans aska här hemma i trädgården på en speciell plats där han ofta grävde.
Sorgen är fortfarande tung ibland men man får tänka på alla fina minnen med honom. Tror nog att jag vill ha en ny springer så småningom, finns ingen bättre ras enligt mig. Dom är lite halvknäppa och gör mycket roliga saker.
Linus husse och matte”